Nu invigs den äntligen, min alldeles egna hemsida. Så vad vill jag skriva om? Jo jag tänkte börja med ett miniinlägg, som varmstart.
Nu när det går mot juletider fylls tidningarna med leende ansikten iklädda vitt och en liten text om hur Lucia sprider ljus i mörket, hur de alltid drömt om att få ha ljus i håret då de skrider omkring i slaskvädret och hur mycket de gillar barn. Förut brukade folk fråga mig om inte jag skulle ställa upp i Luciavalen, jag som har så klar sångröst. Då hade jag fortfarande långt, blont hår men anmälde inte intresse för valen eftersom jag retade mig på det renodlade "det-måste-vara-blont-hår" hetsen. (på Syrakusa hade man HELT säkert INTE ljust hår, förresten)
Då jag gick och transformerade min otämjliga man till en praktiskt pojkfrisyr, är det inte många som anser att jag skulle vara värdig att bära ljuskronan längre. Nu skulle jag få höra "jamen..det finns ju peruk!" eller "på ett år hinner det ju växa ut!", alltså med andra ord att jag ska ändra på vem jag är och se ut som en blond Jesus bara för att få ha det röda tyget runt min midja och få stearin i det håret jag inte trivs i.
För mig verkar det hursomhelst mer som någon sorts mindre "Miss Finland" tävling men såklart det vore roligt att ens ha känslan av att en inte mister sin chans bara för att man inte har skinande lockar att bjuda åskådarna på, men kanske en entusiasm för att sprida glädje med min sång, ljus i mörkret som många människor lever i och ett verkligt tycke för barn, samt att föra en gammal tradition vidare. Men, som vanligt är det bara det ytliga som spelar någon roll. Jag önskar dock att människor skulle sluta vara så trångsynta och se saker på ett annat sätt. År 2016...är Svenskfinland redo för en korthårig Lucia? Om ja, det återstår att se.